Förlossningsberättelse
Måndag den 12/4-10
Alex var hemma med mig då jag hållit honom vaken hela natten pga värkarna.
Värkarna kommer och går under dagen, men vi försökte hålla igång.
Handla, gå på promenad, se på film och bara vara.
21.00 Värkarna tätnar och blir starkare.
22.00 Ringer till sös vill komma in men dom har fullt
22.30 Slemproppen går
22.30-01.00 Värkarna tätnar och blir starkare(Jag har ingen uppfattning om hur täta då jag känner mig helt borta)
01.15 Nu ger jag upp. Då jag reser mig från sängen går Vattnet. ÄNTLIGEN!
01.30 Ringer Sös vi får komma in.
02.05 Inskrivning. Öppen 10 cm.
02.10 Kopplas CTG på som mäter barnets hjärtljud och värkarnas styrka/längd. 
02.51 Får lustgas/syrgas
05.30 Värkstimulerandedropp kopplas in.
Då hon inte vill kom ut. Beslutar dom att ta till sugklockan.
07.47 Påbörjas dragningarna. Är medelsvår och utförs med hjälp av yttrepress, 3 dragningar. Följer lite dåligt till att börja med men kommer bättre på dragning 2 och barnet förlöses på dragning 3.
07.51 Födelse. Efter tre dragningar framföds en flicka i vidöppen hjässbjudning, skriker genast.
Solen kom in i förlossningssalen tillsammans med våran Älskade lilla Tyra. När hon låg där på mitt bröst tänkte jag bara "Den här bebisen får vi pussa på hur mycket vi vill, för hon är vår Tyra <3
När Tyra föddes upptäckte dom varför förlossningen tagit sån tid. Varför den lilla inte ville komma ut och det berode på att hon låg i Vidöppen hjässbjudning
Barnet i livmodern tycks föredra att ligga vänt mot moderkakan och om denna sitte ri livmoderns främre vägg ligger barnet ofta med huvudet nedåt och ryggen vänd mot moderns ryggrad. När huvudet fixerats i bäckenet kommer nacken först. Barnet kan också ligga på detta sätt pga formen eller storleken på mammans bäckenöppning. Denna bjudning kan göra att förlossningen blir mer utdragen än annars och (för)värkarna kan känas mer i ryggen än annars.
Min upplevelse: Jag känner mig så stolt över att jag klarade det. Har nästan aldrig under min graviditet funderat så mycket på just förlossningen har inte tänk på att "ungen" ska ut. Därför har jag varit lite "rädd" att förlossningen ska komma som en chock. Men när jag hade det som jobbigast med mina värkar vart jag bara lättad när vattnet gick. ÄNTLIGEN skulle jag få hjälp. Personalen på förlossningen var imponerade att jag klarat av allt förarbete hemma då jag var helt öppen när vi kom in. Alex var stolt över mig och jag är stolt över mig själv. Jag kan förstå dom som säger aldig mer efter en förlossningen. Men inte för att jag upplevde det så jobbigt utan mer för att kroppen känner sig helt överkörd så tanken att något ska ut igen finns inte. Men när kroppen återhämtat sig så kan man inte veta. Därför säger jag inte INTE "aldrig mer" men däremot är jag glad att det funkar så att det tar nio månader:)
Hon är det vackraste!
Kärlek Liza
ÅHHHH älskade Liza!!!
Jag är inte den som gråter till filmer å inte den som faller lätt i gråt.Men när jag läser dina tankar å framförallt dina tankar nu mot slutet av graviditeten och förlossningen.
Ja...då får jag gåshud å tårar i ögonen ska du veta!!! Det känns stort - du skriver med sån värme å kärlek!!Efter det ni gått igenom så är det här ju verkligen ett MIRAKEL!!
Massor med beröm till er båda som kämpat å varit så Bäst!!!
Vi ses snart kramizar
Er lilla Tyra är bedårade Liza! Hoppas ni har det bra och NJUUUUUT av spädis tiden. Det går så fort! Kram
